Fleece
Fleece isolerar genom att skapa volym där luft kan hållas kvar nära kroppen. Ju mer loft och tyg som används, desto mer värme kan plagget normalt hålla kvar. Samtidigt behöver kroppen kunna bli av med värme när du går uppför eller håller högt tempo. Därför är en tunn fleece ofta mer användbar under rörelse än en mycket tjock modell.
Polyester används mycket i fleece eftersom materialet kan byggas till luftiga, tåliga tyger som inte behöver bära mycket vatten i själva fibern. Hur snabbt ett färdigt plagg torkar beror på hela konstruktionen, men lätta vandringsfleecar är ofta gjorda just för att transportera fukt och torka snabbt.
Fjällräven Abisko Lite Fleece Jacket (annonslänk) är ett enkelt exempel på den rollen. Den är en lätt polyesterfleece som Fjällräven beskriver som fukttransporterande, snabbtorkande och packbar. Det gör den representativ för ett mellanlager som ska fungera under aktiv vandring snarare än maximera värmen.
Gridfleece och strukturerad fleece
Två plagg kan båda kallas fleece och ändå ha mycket olika luftutbyte. I en mer öppen eller tredimensionell stickning finns kanaler mellan de isolerande partierna. Där kan varm och fuktig luft lättare röra sig ut när kroppen arbetar.
Det är principen bakom många grid- och strukturfleecar. Mindre sammanhängande material kan också minska bulk, vilket är värdefullt när plagget ska ligga under ett skal. Nackdelen är att samma öppna konstruktion ofta släpper igenom mer vind när den används utan ytterlager.
Patagonia R1 Air Jacket (annonslänk) visar skillnaden tydligt. Fleecen använder hålfibergarn och en sicksackad jacquardstruktur som skapar luftvägar genom tyget. Patagonia har byggt modellen för hög luftgenomströmning och snabb torkning snarare än för att stänga in så mycket värme som möjligt.
Det betyder inte att gridfleece alltid är ett bättre val än vanlig fleece. Om du går lugnt i kallt väder kan större luftutbyte vara precis det du inte behöver. Konstruktionen blir mest värdefull när plagget ska sitta på medan värmeproduktionen varierar mycket.
Ull som mellanlager
Ull som mellanlager är en annan konstruktion än det tunna merinoplagg som sitter närmast huden. När tyget görs tjockare och byggs för att hålla kvar mer luft kan ullplagget ge betydligt mer isolering, men också väga och ta mer plats.
Woolpower Full Zip Jacket 400 (annonslänk) är ett tydligt exempel. Ullfrotté Original 400 har frottéöglor på insidan som binder mycket luft. Plagget består av merino, polyamid och elastan och är av Woolpower avsett som ett andra lager vid lägre temperaturer. Det är alltså ett varmare och kraftigare mellanlager än den tunna Woolpower LITE-konstruktion som används som exempel i guiden om baslager för vandring.
Den större isoleringen har ett pris i reglerbarhet. Ett kraftigt ullmellanlager kan vara behagligt under lugnare gång i kyla, men blir svårare att bära vidare om tempot stiger. Då kan en tunnare fleece plus ett separat ytterlager ge fler steg att justera med.
Aktiv syntetisolering
Det finns också mellanlager som använder ett tunt lager syntetisk fyllning i stället för fleece. De påminner visuellt om tunna isoleringsjackor, men är byggda med mer luftgenomsläppliga ytter- och fodertyger för att kunna bäras under rörelse.
Det ger en annan balans. Fleecen låter mycket luft passera direkt genom stickningen. I ett aktivt syntetplagg ligger fyllningen mellan två tygskikt, och yttertyget kan därför bromsa en del luft samtidigt som hela konstruktionen fortfarande är gjord för att släppa ut överskottsvärme. Det kan vara praktiskt när du vill bära samma plagg genom växlande aktivitet.
Patagonia Nano-Air Light Vest (annonslänk) representerar den typen. Den använder ett tunt FullRange-lager av syntetisolering tillsammans med stretchiga, luftgenomsläppliga polyestertyger och är byggd för aerob start–stopp-aktivitet. Västen visar också en viktig kompromiss: bålen får isolering medan armarna lämnas friare för ventilation och rörelse.
Aktiv syntetisolering ska ändå inte blandas ihop med ett riktigt förstärkningsplagg för längre pauser. Ett mellanlager är i första hand valt för att fungera när kroppen producerar mycket värme. En pausjacka får prioritera mer isolering eftersom den inte behöver vara lika bekväm under hårt arbete.
Vind och ytterlager
Fleece är normalt inte byggd för att stoppa vind. Det är en styrka under hög aktivitet eftersom luft kan röra sig genom plagget, men samma egenskap gör att den isolerande luften lättare byts ut när det blåser.
Det är därför en tunn fleece kan kännas helt olika i skyddad skog och på en blåsig höjd. Lösningen behöver inte vara ett tjockare mellanlager. Ett lätt vindplagg ovanpå kan minska genomblåsningen och göra att fleecens befintliga isolering får större effekt.
Det här samspelet är också skälet till att mellanlagret bör provas tillsammans med ytterplagget. Ett luftigt plagg som känns svalt på egen hand kan bli precis lagom under en vindjacka, medan samma kombination under ett tätare regnskal kan bli för varm när tempot ökar.
Tjocklek och packvolym
Mer tyg och mer loft brukar ge större värmemarginal, men ett mellanlager till vandring måste också fungera de timmar då det inte behövs. Om plagget ofta ligger i ryggsäcken blir vikt och packvolym en lika konkret egenskap som värmen.
Ett lätt mellanlager är därför inte bara ett val för varmt väder. Det kan vara ett flexibelt val på svalare turer om värmen kompletteras med vind- eller regnskydd när vädret kräver det och med ett separat förstärkningsplagg när du stannar. Då slipper ett enda tjockt plagg lösa alla uppgifter.
Kraftigare ull eller mer isolerad aktiv syntet får större värde när du vet att mellanlagret ska sitta på länge. Om det däremot åker av i varje längre stigning är det ofta ett tecken på att ett tunnare lager skulle ge enklare temperaturreglering.
Passform under skalet
Mellanlagret behöver ha plats att hålla kvar luft utan att bli klumpigt under jackan. Ett för rymligt fleeceplagg kan veckas under skalet, medan ett mycket tjockt mellanlager kan göra axlar och ärmar trånga. När isolerande material pressas ihop minskar också en del av den luftvolym som gör plagget varmt.
Prova därför mellanlager och ytterlager tillsammans. Du ska kunna föra armarna framåt, använda stavar och röra överkroppen utan att skalet stramar. Med ryggsäck på bör axelsömmar, fickor och dragkedjor dessutom hamna så att de inte skapar tryckpunkter under axelremmar och höftbälte.
En hel dragkedja är värdefull om plagget ska sitta på under stora delar av dagen. Den ger ett stort ventilationssteg utan att ryggsäcken behöver tas av. En halv dragkedja sparar material och vikt men ger mindre möjlighet att öppna upp när värmen stiger.
Fleece, ull och syntet
En tunn polyesterfleece är ett starkt utgångsläge när du vill ha ett enkelt, lättskött mellanlager som torkar snabbt och fungerar under mycket rörelse. Strukturerad fleece är mer intressant när luftutbyte och låg bulk väger tungt och du accepterar att plagget behöver hjälp av vindskydd tidigare.
Ett kraftigare ullmellanlager passar bättre när du prioriterar mer isolering och räknar med lägre temperatur eller lugnare aktivitet. Aktiv syntetisolering fyller ett eget mellanläge när du vill ha tunt loft och en tygklädd konstruktion som fortfarande är gjord för att ventilera under arbete.
Det finns alltså ingen enda mellanlagertyp som löser allt. Utgå från hur mycket värme du behöver medan du går och låt ytterlagret sköta väderskyddet och förstärkningsplagget sköta den extra värmen när du stannar. Hur alla funktionerna kombineras finns samlat i guiden om lager på lager för vandring.
Butiker där du kan jämföra mellanlager
Sortimenten skiljer sig mellan tunn fleece, strukturerad fleece, ull och lätt isolerade mellanlager. När du vet vilken balans mellan värme, luftutbyte och packvolym du söker kan det vara bra att jämföra flera sortiment. Länkarna nedan är annonslänkar.
