Hälen som brukar skava
Innan du går är huden hel och du har tid att titta på själva skon. Om hälen lyfter lite i varje steg är det värt att först prova snörningen. Guiden om snörning och hälglapp visar hur foten kan hållas bättre tillbaka utan att hela skon dras åt hårdare.
Om skon i stället är något rymlig just runt hälen kan ett självhäftande hälskydd vara relevant. Skyddet fästs på insidan av skons hälparti där hälen annars rör sig mot skon. Det mjuka lagret fyller en liten del av glappet och ger hälen en jämnare kontaktyta, vilket kan minska både rörelsen och den hårda kanten som huden möter i varje steg. Fotakuten har exempelvis självhäftande hälkuddar (annonslänk) och Fotbutiken har hälskydd som fästs i skon (annonslänk).
Placera skyddet där hälen faktiskt har kontakt med skon och prova sedan skon med samma strumpa som du ska vandra i. Om hälen sitter stadigare utan att skon börjar trycka på andra ställen har skyddet gjort det du ville. Om skon redan är trång kan samma extra material däremot pressa hälen framåt eller skapa ett nytt tryck. Då är passform och skovolym ett bättre spår än fler kuddar.
Skydd före turen
Eftersom du redan vet vilken punkt som brukar reagera kan du också skydda själva huden innan första steget. Skoskavstejp klipps till en bit som täcker den utsatta zonen och fästs slätt på ren och torr hud. Den lägger ett nytt ytskikt mellan huden och strumpan, så att en del av kontakten och rörelsen sker mot tejpens yta i stället för direkt mot huden. Både Fotbutikens skoskavstejp (annonslänk) och Fotakutens skavsortiment med tejp (annonslänk) visar den typen av skydd.
Tejpen behöver sitta utan veck eller lösa kanter. Om den börjar rulla ihop sig kan den i stället skapa en ny kant som trycker mot huden. Det är därför klokt att prova samma tejp på en kortare tur först och se hur den fäster när foten blir varm och fuktig.
Tejp är ett extra skydd, inte en ersättning för passform. Forskningen om olika metoder för att förebygga fotblåsor är begränsad och resultaten för tejp är inte entydiga. Om hälen fortsätter att glappa tusentals gånger under dagen finns den mekaniska orsaken fortfarande kvar även om huden är täckt.
Den första varma punkten
Efter drygt två timmar kommer signalen du väntade på. Hälen känns varmare i varje steg. Nu är det lätt att tänka att tejpen borde lösa resten, men den varma punkten är framför allt ett skäl att stanna och se vad som har förändrats sedan starten.
Ta av skon. Har hälen börjat glappa när snörningen satt sig? Har strumpan veckat sig? Finns grus eller sand i skon? Har foten blivit fuktig efter ett vad eller av svett? Om huden fortfarande är hel kan du torka den, släta ut strumpan, justera snörningen och först därefter förstärka eller byta tejpen om det behövs.
Här blir mekanismen begriplig. En friktionsblåsa uppstår inte bara för att något "gnuggar" på hudytan, utan genom upprepad skjuvdeformation i hudlagren när fot, strumpa och sko inte rör sig tillsammans. Att ta bort ett veck eller minska hälrörelsen förändrar därför själva belastningen, medan ett nytt skydd ovanpå samma oförändrade rörelse bara tar hand om en del av problemet.
Om strumpan är genomvåt blir fukten en egen del av situationen. Då finns mer om paus, strumpbyte och fortsatt gång i guiden om blöta fötter på vandring.
Blåsan på hälen
Om du väntade för länge kan huden redan ha hunnit bilda en vätskefylld blåsa. Då har skyddet en annan uppgift än före turen. 1177 rekommenderar att du inte petar hål på blåsan, eftersom huden över den skyddar den nya huden under. Om blåsan går sönder ska området hållas rent och skyddas mot fortsatt nötning.
Ett särskilt skavsårsplåster är gjort för det här stadiet. Huden ska vara ren och torr när plåstret sätts över blåsan och kanterna ska ligga slätt mot huden. Plåstret skapar en sammanhängande skyddande yta över det ömma området och dämpar trycket från skon. Många skavsårsplåster är dessutom hydrokolloidplåster som absorberar sårvätska och bildar en gel under plåstret. Det är en annan funktion än ett vanligt sårplåster som främst täcker ett sår.
Det märks också under vandring. Ett skavsårsplåster är utformat för att följa huden och sitta kvar under rörelse, medan 1177 avråder från vanliga plåster för förebyggande skav eftersom de ofta glider. När ett vanligt plåster flyttar sig kan både häftkanten och den hopskjutna kompressen bli nya saker som foten arbetar mot. Ett rätt placerat skavsårsplåster ska i stället ligga kvar som ett jämnt skydd över blåsan.
Du kan exempelvis se gelbaserade skavsårsplåster hos Fotbutiken (annonslänk) och olika skavsårsplåster hos Fotakuten (annonslänk). Kontrollera produktens egna instruktioner eftersom material och rekommenderad användning skiljer sig mellan modeller.
1177 nämner också filtringar som ett sätt att skydda mot tryck och nötning. En sådan avlastning fungerar annorlunda än ett plåster: materialet placeras runt den känsliga punkten så att en del av trycket tas av området omkring blåsan i stället för mitt på den. Om såret blir mycket rött, varmt, mer smärtsamt eller varigt, om du får feber, om du har diabetes eller om besvären inte förbättras ska du följa 1177:s råd om vårdkontakt.
Skav mellan tårna
På en annan tur kanske det inte är hälen som sätter gränsen. Två tår kan ligga och arbeta mot varandra i varje steg, eller en tå kan tryckas mot skons sida. Då behöver skyddet följa just tån i stället för att ligga som ett stort plåster över ett område där det lätt veckas.
Ett mjukt gelbaserat tåskydd träs över den tå som brukar få skav. Gelen bildar ett tunt dämpande lager runt tån och tar emot en del av trycket och friktionen från granntån eller skon. Fotbutikens mjuka tåskydd (annonslänk) är ett exempel på den konstruktionen. Skyddet ska sitta kvar på tån utan att strama och det måste fortfarande finnas plats i tåboxen; om skyddet gör skon trängre har du bytt ett skavproblem mot ett tryckproblem.
Hos Fotakuten finns också Tubifoam och andra tåskydd (annonslänk). Tubifoam är ett mjukt rör av skummaterial som klipps till lagom längd och träs över tån. Det fungerar som en liten stötdämpande hylsa mellan tån och det som trycker eller skaver mot den. Det kan vara praktiskt när du vill skydda en längre del av tån eller själv anpassa längden, medan ett färdigt gelhölje är enklare att bara trä på.
Om det är själva tåboxen som pressar ihop tårna hjälper skydden bara så länge det finns plats för dem. Återkommande tåskav tillsammans med tydligt tryck är därför ett skäl att undersöka skons bredd och form, inte att fortsätta bygga fler lager runt tårna.
Samma skav nästa gång
Du kom runt dagens tur, men den verkliga lärdomen finns kvar i hälen. Om samma punkt blir varm på nästan varje längre vandring är tejpen eller plåstret den tillfälliga lösningen. Nästa fråga är vad som är konstant mellan turerna.
Om hälen rör sig behöver snörning eller hälgrepp förändras. Om tårna slår i nedför kan längd, tåbox eller hur foten hålls tillbaka vara problemet. Om skavet bara kommer med en tjockare strumpa kan den extra volymen ha gjort en tidigare fungerande sko för trång. Om problemen kommer först när fötterna blir blöta behöver fukthanteringen vägas in.
Ändra helst en sak åt gången och prova på en kortare tur. Om grundpassformen är fel är det bättre att välja en sko som passar foten än att bygga ett permanent system av kuddar och tejp runt problemet. Köpguiden till vandringsskor hjälper dig väga passform mot andra skoegenskaper när det är dags att jämföra modeller.
Fotkitet i ryggsäcken
Efter några turer vet du också vad som faktiskt behöver följa med. För den återkommande hälen kan ett litet fotkit bestå av den tejp du redan har provat, några skavsårsplåster och ett torrt reservpar strumpor. Vet du att en viss tå brukar skava kan ett litet tåskydd eller en bit Tubifoam vara mer användbart än fler hälplåster.
Packa sakerna så att du kan använda dem vid den första signalen. Tejpen är mest användbar medan huden fortfarande är hel, skavsårsplåstret när en blåsa eller ett tydligt ömt område behöver skydd och tåskyddet när problemet är koncentrerat runt en tå. Produkterna blir först riktigt användbara när du vet vilken belastning du försöker förändra.
Butiker med produkter mot skoskav
Fotbutiken och Fotakuten har båda sortiment med produkter för olika delar av skavproblemet, från tejp och hälskydd till skavsårsplåster och tåskydd. Välj produkt efter var skavet sitter och om huden fortfarande är hel eller om en blåsa redan har bildats. Länkarna nedan är annonslänkar.
Källor
- Friction Blisters of the Feet: A New Paradigm to Explain Causation
- Friction Blisters of the Feet: A Critical Assessment of Current Prevention Strategies
- Prevention of Friction Blisters in Outdoor Pursuits: A Systematic Review
- The influence of sock composition on the appearance of foot blisters in hikers
- 1177: Skavsår

