När snöskor gör skillnad
Snöskor fördelar vikten över en större yta. Du går inte ovanpå all snö, men du sjunker ofta mindre och slipper arbeta dig loss med varje steg. Skillnaden märks tydligast i lös eller djup snö på skogsvägar, öppna myrar och flacka skogspartier.
Efter ett färskt snöfall kan en välkänd stig bli en helt ny tur. Tempot sjunker, djurspår blir tydliga och små avstickare som hade varit för tunga i vanliga kängor blir möjliga. På plogad väg, hårt upptrampad stig eller tunn snö över sten och rötter är nyttan däremot liten. Där känns snöskorna mest breda och klumpiga, och på blankis är det grepp snarare än bärighet som saknas.
Välj därför inte snöskor bara för att det är vinter. Välj dem när underlaget faktiskt gör vanlig gång onödigt tung.
Prova innan du köper
En hyrtur ger mer information än en lång produktjämförelse hemma. Uthyraren kan hjälpa dig hitta en modell efter din kroppsvikt, ryggsäckens vikt, terrängen och den snö som finns just nu. Torr pudersnö och tyngre last kräver mer bärande yta. I packad eller fuktig snö kan en kortare modell vara smidigare mellan träd och på smala stigar. När du senare jämför snöskor (annonslänk) börjar du därför med total last, snötyp och terräng i stället för ett visst märke.
Ta med de kängor du tänker använda. Framfoten ska sitta stabilt i bindningen medan hälen kan lyfta. Spänn remmarna så att foten hålls på plats utan att kängan trycks ihop, och prova att öppna och stänga dem med handskar. Det är bättre att upptäcka en krånglig rem i uthyrningen än med kalla fingrar ute i skogen.
De första stegen
Sätt på snöskorna på plan mark och gå fram och tillbaka nära starten. Steget blir lite bredare än vid vanlig gång, men du behöver inte överdriva det. Titta framåt, gå lugnt och lyft foten tillräckligt för att inte trampa på den andra snöskon.
Vänd genom att gå i en liten båge eller ta flera korta steg. Att backa långt fungerar sämre eftersom den bakre delen lätt fastnar i snön. Vandringsstavar (annonslänk) med stora snötrugor är inte nödvändiga på plan mark, men kan ge balans och hjälpa dig känna hur marken lutar.
Stanna kvar nära startpunkten tills bindningen sitter, steget känns rimligt och du kan vända utan att snubbla. Om foten glider åt sidan eller en rem lossnar justerar du direkt. När utrustningen försvinner ur uppmärksamheten kan själva turen börja.
En kort första tur
Börja i flack eller lätt böljande terräng på en plats du känner från barmark. En skogsväg, ett motionsområde eller en kort slinga nära parkering och bebyggelse fungerar bättre än att göra premiären till en fjälltur. Välj gärna en runda där du kan lämna den upptrampade vägen en stund och sedan enkelt komma tillbaka till den.
Snöskovandring går ofta långsammare än en vanlig promenad. Du lyfter mer vikt i varje steg, går bredare och sjunker fortfarande en bit. I orörd snö arbetar den som går först hårdast eftersom den bryter spår. Är ni flera kan ni byta ibland; den som följer får ett märkbart lättare steg i samma spår.
Låt målet vara en glänta, ett vindskydd eller en skogskant snarare än ett visst antal kilometer. Stanna gärna och titta bakåt. Det egna spåret visar hur långt ni faktiskt har gått och gör hemvägen lätt att följa.
Vid pausen trampar ni till en liten yta, tar på ett varmt lager och använder sittunderlag om någon ska sitta. Varm dryck passar bra, men pausen behöver inte bli lång. Innan ni fortsätter skakar ni bort snö från remmarna och ser att bindningarna fortfarande sitter som de ska.
Ett enkelt upplägg kan vara att gå hundra meter från parkeringen på plogad väg med snöskorna i handen, sätta på dem där snötäcket blir djupare och följa en skogsväg i en halvtimme. Vid en glänta gör ni en kort avstickare i orörd snö, vänder tillbaka och tar pausen i lä. Hemvägen går i samma spår och känns ofta betydligt lättare. Turen blir kort, men ni hinner känna skillnaden mellan plogat, upptrampat och orört underlag och lär er hur steg, bindningar och tempo fungerar.
När snöskorna inte räcker
Snöskor gör inte en svår vinterrutt enkel. Branta sidlutningar kräver mer teknik, och fjällterräng kan innebära väderomslag, svår orientering och lavinrisk. Första gången väljer du därför bort branta sluttningar och börjar inte på en rutt där snöskorna är det enda som gör färden möjlig.
I fjällen behöver turen följa aktuell lokal information, markerade leder, väder och lavinbedömning. En nybörjare bör börja med en organiserad tur eller erfaren ledare. Gå inte heller i preparerade längdspår; snöskor förstör spåren och gör det svårare för skidåkare. På gemensamma vinterleder följer du platsens skyltning och går vid sidan av skidspåren.
Blir snön tunn, hård eller helt upptrampad kan snöskorna tas av och bäras, förutsatt att de går att fästa stabilt på ryggsäcken. Utrustningen ska lösa ett problem i underlaget, inte styra turen bara för att den följde med.
Guider för nästa steg
Kläder för vinterdagstur
Reglera värmen under rörelse och lägg till ett varmt lager när du stannar.
Läs klädguidenKällor och aktuell information
Fördjupa dig hos U.S. National Park Service om snöskovandring för nybörjare, MSR om val av snöskor efter terräng, last och snötyp och Fjällsäkerhetsrådet om vinterturer i fjällen. För brant fjällterräng behöver du också ta del av aktuell lavininformation och utbildning.