Klä dig olika för gång, paus och blött nollgradigt väder

Gångkläderna ska kunna släppa ut värme

När du går raskt producerar kroppen mycket värme. En kombination som känns behaglig på parkeringen kan bli för varm efter den första backen. Då samlas fukt i baslagret och samma kläder kan kännas kalla så snart tempot sjunker.

Börja hellre lite svalt. Öppna dragkedjor, ta av mössan eller plocka bort ett mellanlager så fort ryggen och bröstet börjar kännas fuktiga. Att ventilera tidigt är enklare än att försöka torka ett blött klädsystem mitt under turen.

Håll pausvärmen torr i ryggsäcken

Vid paus minskar kroppens värmeproduktion snabbt. Därför behöver du ofta ett förstärkningsplagg som inte har burits och blivit fuktigt under den mest ansträngande delen av turen.

Ta på det direkt när du stannar. Vänta inte tills du redan huttrar. På en kort vinterdagstur kan förstärkningen vara en rymlig fleece, en isoleringsjacka eller ett annat varmt plagg som går utanpå gånglagren. Det viktiga är att det är torrt, rymligt och lätt att nå.

Blötsnö nära noll kräver både väderskydd och ventilation

Torr kyla och blött nollgradigt väder är två olika klädproblem. När snön är våt eller nederbörden växlar mellan regn och snö behöver ytterlagret ge ett mer pålitligt skydd mot väta. Samtidigt kan ett tätt skal samla fukt från kroppen om du går för varmt.

Justera därför både inifrån och utifrån: minska isoleringen under gång, använd ventilation där plagget tillåter och håll reservvantar, sockor och pausplagg i en torr packpåse. Om hela systemet blir fuktigt finns mindre marginal när du stannar.

Tunna handskar och rymliga vantar löser olika uppgifter

Fingerhandskar gör det lättare att hantera dragkedjor, karta och broddar. Vantar kan ge mer värme när fingrarna får dela samma luftutrymme. Ett praktiskt system kan därför vara ett tunnare par för korta moment och ett rymligare, vindskyddande ytterpar för värme.

Ta med ett torrt reservpar. Vantar blir lätt fuktiga av snö, svett eller när de tas av och läggs på marken. Om fingrarna blir stela eller svåra att värma trots torra handskar är det ett skäl att korta turen och söka en varmare plats, inte att vänta till nästa paus.

Tjockare sockor hjälper bara om kängan fortfarande är rymlig

Det är lätt att försöka lösa kalla fötter genom att pressa ner en tjockare strumpa i samma sko. Om kängan blir trång minskar utrymmet för luft och tårnas rörelse, och foten kan i stället kännas kallare.

Prova vintersockorna tillsammans med skorna hemma. Tårna ska kunna röra sig och foten ska inte klämmas över framfoten eller vristen. Ha torra reservsockor skyddade i ryggsäcken. Grepp på is är en separat fråga och kan kräva broddar även när skon är varm.

Mössa och halskrage är snabba temperaturreglage

Mössa, huva och halskrage är lätta att ta av i en uppförsbacke och lätta att sätta på när vinden ökar eller pausen börjar. De ger snabbare justering än ett system där varje temperaturförändring kräver att hela jackan byts.

Benen arbetar mycket under gång och behöver inte alltid lika mycket isolering som överkroppen. För varma byxor eller långkalsonger kan ge onödig fukt. Vind och blötsnö kan däremot göra ett skyddande ytterlager viktigt.

Fem signaler att justera kläderna

• Ryggen blir fuktig efter några minuter: öppna ytterlagret, ta av ett mellanlager eller sänk tempot innan fler plagg blir blöta.
• Du huttrar strax efter att du stannat: ta på förstärkningen tidigare nästa gång. Korta pausen eller turen om du inte blir varm igen.
• Fingrarna är kalla i tjocka handskar: kontrollera om handskarna är fuktiga, trånga eller saknar vindskydd. Byt till ett torrt och rymligare par.
• Tårna blir kallare med en extra socka: kängan kan ha blivit för trång. En tunnare socka eller rymligare sko kan fungera bättre än mer material.
• Insidan av skalet känns fuktig i blötsnö: minska isoleringen under gång, ventilera när väderskyddet tillåter och håll pausplagget torrt.

Ett enkelt system för en vanlig vinterdagstur

Det här är ett exempel, inte en temperaturtabell. Anpassa efter väder, tempo och hur varm du brukar bli.

• baslager i ull, syntet eller annat material som fungerar när det blir fuktigt
• ett lätt mellanlager som kan tas av under gång
• vind- eller väderskydd med möjlighet att ventilera
• ett separat och torrt förstärkningsplagg för paus
• mössa, halskrage och handskar som går att justera
• torra reservvantar och reservsockor
• skor med plats för fot och strumpa samt separat grepp vid is

På en kort tur nära hemmet kan befintliga tränings- och friluftskläder räcka bra. Prova systemet innan du köper fler specialplagg. Uppgradera den del som faktiskt blir blöt, kall, trång eller svår att justera.

Läs vidare om den del som behöver ändras

Källor och aktuell information

Råden bygger bland annat på 1177:s information om köldskador och förebyggande klädsel, SMHI om vindens kyleffekt och Fjällsäkerhetsrådets råd om vinterkläder och väderanpassning. Exakt klädbehov varierar med person, aktivitet, vind och väta.